Källkritik med AI — bygg det du vill förstöra
Det bästa sättet att lära elever känna igen falska nyheter och digital manipulation är att låta dem skapa det själva. Här är hur du gör det med AI.
Tänk dig det här: Du ber dina elever i samhällskunskap att skapa en falsk nyhetssajt. De väljer ämne, hittar på rubriker, plockar ihop trovärdigt utseende logotyp och lägger till fejkade citat från myndigheter. Sedan presenterar de varandras sajter — och diskuterar vad som faktiskt gjorde dem övertygande.
Det låter kanske kontroversiellt. Men det är precis därför det fungerar.
Varför byggs förståelsen bäst inifrån?
Det finns ett känt pedagogiskt mönster: du förstår ett systems svagheter bättre när du försöker utnyttja dem. Lås upp experter granskar lås från lockpickarens perspektiv. Säkerhetskonsulter tänker som angripare.
Samma princip gäller för digital källkritik. Elever som läser en checklista om vad som utmärker falska nyheter lär sig vad de ska titta efter. Elever som faktiskt skapar en falsk nyhetssida lär sig varför manipulation fungerar — och det sitter i kroppen på ett helt annat sätt.
AI gör det här möjligt att genomföra på en lektionstimme, utan tekniska förkunskaper.
Åldersanpassning är viktigt
Det här upplägget passar bäst för högstadiet och gymnasiet. För mellanstadiet kan du anpassa övningen till att handla om missvisande rubriker eller reklamtricks istället för fullständiga "desinformationskampanjer" — samma pedagogiska princip, men med ett tryggare omfång.
Övning 1: Skapa en falsk nyhetssida
Det enklaste sättet att komma igång är att be AI:n skapa en komplett falsk nyhetssida som underlag för diskussion. Du behöver inte ha en faktisk webbserver — resultatet blir en HTML-fil du öppnar i webbläsaren.
Skapa en realistisk men uppenbart påhittad nyhetssida i HTML för att använda i en lektion om källkritik. Sidan ska heta "SverigesNyheter24.se" och innehålla:
- En trovärdig men fejkad nyhet om att "forskare vid Stockholms universitet" ska ha bevisat att mobiltelefoner förbättrar skolresultat
- Ett citat från en påhittad professor ("Prof. Lars Svensson")
- Statistik som ser trovärdig ut men är felaktig (till exempel "87% av elever presterar bättre")
- En logotyp och layout som liknar en riktig nyhetssajt
- Inga externa bilder eller resurser — allt ska fungera offline
Lägg sedan till en dold "Avslöja"-knapp längst ner som, när man klickar på den, visar en lista med alla röda flaggor på sidan: vad som gör den opålitlig och varför man inte ska lita på den.
Den där "Avslöja"-knappen är nyckeln. Eleverna granskar sidan, diskuterar vad de tror är fejk — och sedan klickar de för att se om de hade rätt. Det skapar ett naturligt diskussionsmoment.
Övning 2: Eleverna bygger själva
Nästa steg är att låta eleverna skapa sina egna varianter. De arbetar i par eller grupper, väljer ett ämne och får i uppdrag att:
- Skapa en övertygande men falsk nyhetssida om det ämnet
- Identifiera tre saker de medvetet gjorde för att den ska verka trovärdig
- Byta sida med en annan grupp och lista vad de hittar för röda flaggor
Det här lägger ansvaret och analysen på eleverna — du faciliterar, AI:n hjälper dem bygga.
Skapa en interaktiv HTML-sida som demonstrerar hur en filterbubbla fungerar på sociala medier. Sidan ska:
- Visa ett flöde med nyheter och inlägg
- Ha en "profil"-inställning där användaren kan välja intressen (till exempel sport, politik, vetenskap)
- Filtrera flödet så att bara liknande åsikter visas — och med tiden ta bort perspektiv som skiljer sig
- Visa en räknare som visar hur "diversifierat" flödet är (börja på 100%, sjunker för varje klick)
- Ha en "Återställ"-knapp som visar hur flödet ser ut utan filtrering
Gör det tydligt att det är en pedagogisk demonstration, inte en riktig app.
Kombinera med nätfiske-demo
Du kan bygga vidare på samma princip och låta elever skapa en enkel phishing-sida — en fejkad inloggningssida för till exempel "Skola24" eller "Instagram". Kom ihåg: sidan ska aldrig faktiskt skicka data någonstans. Be AI:n specifikt om att "formuläret ska visa ett meddelande men inte skicka något" så undviker du oavsiktliga misstag.
AI:ns egna svagheter som lärotillfälle
Det finns ytterligare ett lager av källkritik att ta med: AI:n själv kan ha fel.
AI-modeller har en benägenhet att ibland presentera felaktig information med hög säkerhet — det kallas hallucination. Det är ett ord som är värt att lära sina elever. Och ett bra sätt att demonstrera det är att faktiskt visa det.
Be AI:n om ett quiz i historia med fem frågor och svaren. Gå sedan igenom frågorna med eleverna och kontrollera varje svar mot pålitliga källor. Det är nästan garanterat att minst ett svar innehåller en liten felaktighet — ett år som är lite fel, ett citat som är lätt förändrat, en detalj som inte stämmer.
Skapa ett quiz om andra världskrigets historia med 8 frågor för gymnasieelever. Inkludera specifika datum, namn och statistik i svaren. Presentera frågorna och svaren tydligt.
(Lärarnot: Gå igenom svaren med eleverna och kontrollera varje faktapåstående mot pålitliga källor som Nationalencyklopedin, USHMM eller Riksarkivet. Be eleverna identifiera vad som stämmer och vad som behöver kontrolleras ytterligare.)
Checklista: Granska AI-skapat material
Det här är en checklista du kan ge till elever — men det är också en checklista du själv bör gå igenom innan du delar ett AI-skapat material med klassen.
- Kontrollera fakta — Verifiera datum, namn och siffror mot en källa du litar på
- Testa interaktiviteten — Klicka igenom alla knappar och funktioner; fungerar det som förväntat?
- Kontrollera svaren — Om det finns rätt/fel-svar i ett quiz: är de faktiskt korrekta?
- Testa på mobil — Öppna sidan i din mobiltelefon; fungerar det bra för elever som har mobiler?
- Testa tillgängligheten — Kan någon med lässvårigheter eller nedsatt syn använda det?
AI hittar ibland på källor
AI kan ge dig ett citat och ange en källa — men källan kan vara påhittad. Det är ett av de vanligaste felen. Lär dina elever (och dig själv) att aldrig lita på ett citat utan att faktiskt ha hittat originaltexten.
Koppling till läroplanen
Det här sättet att arbeta knyter an till flera delar av kursplaner och skolans uppdrag:
- Samhällskunskap och svenska — Medie- och informationskunnighet (MIK) är ett explicit inslag i läroplanen
- Digital kompetens — Att kritiskt granska och värdera digital information är ett av de övergripande målen i Lgr22 och Lgy11
- Demokratiuppdraget — Förmågan att skilja fakta från opinion och propaganda är central för aktivt medborgarskap
Det vackra är att eleverna inte bara lär sig vad som utmärker desinformation — de lär sig hur den skapas. Det är en mer robust och mer varaktig form av kunskap.
Det bästa sättet att förstå digital manipulation är att prova att skapa den. Låt elever bygga falska nyhetssidor, filter bubbles och phishing-demos med hjälp av AI — och låt granskningen och diskussionen bli den egentliga lektionen. Glöm inte att AI:n själv kan ha fel: att låta elever faktakontrollera AI-skapat material är i sig en kraftfull källkritisk övning.
Pedagogiska användningsområden för vibekodning
Fler idéer för hur du kan använda vibekodning i undervisningen — quiz, simuleringar, klassrumsverktyg och mer.