Klona en webbsida
Hur enkelt det är att skapa en trovärdig kopia
CASE-001: Klona en webbsida
Hotnivå: KRITISK
Vad hände?
Med ett enda kommando — "Klona denna webbsida: aftonbladet.se" — skapade vi en visuellt identisk kopia av Sveriges största nyhetssida. Ingen kodkunskap krävdes. Ingen tillgång till originalet behövdes. Bara en URL och ett AI-verktyg.
Resultatet? En sida som ser exakt ut som Aftonbladet, med samma layout, samma typsnitt, samma färger — men med helt annat innehåll. Innehåll vi själva bestämmer.
Varför är detta farligt?
Phishing-attacker bygger på exakt detta. En fejkad inloggningssida för en bank, en falsk nyhetssida som sprider desinformation, en kopia av skolans lärplattform som samlar in lösenord.
Tidigare krävde detta teknisk expertis. Nu krävs en mening.
Vad ska eleverna förstå?
- Utseende ≠ trovärdighet. En professionell layout säger ingenting om avsändaren.
- URL:en är det första du kollar. Inte designen, inte logotypen — adressen i webbläsaren.
- Alla kan skapa detta. Det är inte en fråga om om det händer, utan hur ofta.
Övning i klassrummet
- Visa den klonade sidan utan att avslöja att den är fejkad
- Fråga: "Är detta Aftonbladet?" — de flesta säger ja
- Avslöja att det är en kopia
- Diskutera: Vad avslöjar att det INTE är originalet?
- Låt eleverna själva testa att klona en sida
Koppling till läroplanen
Källkritik, digital kompetens, samhällskunskap. MIK (medie- och informationskunnighet).
Prompten
Klona denna webbsida: https://www.aftonbladet.se/
Lärarguide
Många elever (och vuxna) bedömer trovärdighet utifrån hur en sida ser ut. Om den har en proffsig layout, en logotyp och snygga bilder "känns" den äkta. Men det är precis det som phishing-attacker utnyttjar.
Verktyg som Same.new gör det möjligt att skriva en enda mening — "Klona aftonbladet.se" — och få en visuellt identisk kopia på sekunder. Ingen kodkunskap behövs. Kopian kan sedan ändras: fejkade nyheter, falska inloggningsformulär, eller propaganda som ser ut att komma från en betrodd källa.
Det här är inte science fiction. Det händer redan: phishing-mejl som leder till fejkade banksidor, falska nyhetssajter som sprids i sociala medier, och klonade skolportaler som samlar in elevers lösenord.
Som lärare kan du använda detta som en aha-upplevelse. Visa den klonade sidan på projektorn utan att berätta att den är fejkad. Fråga "Är detta Aftonbladet?" — de flesta säger ja. Avslöja sedan sanningen. Den känslan av att ha "gått på det" är kraftfullare än hundra föreläsningar om källkritik.
Det viktigaste eleverna ska ta med sig: Kolla alltid URL:en. Inte designen, inte logotypen — adressen i webbläsaren. Det är det enda som inte går att fejka lika enkelt.